Jag har insett att för att jag själv ska kunna utvärdera vår träning så att vi kan bli bättre så är det oerhört tacksamt att filma sin träning. Det kommer inte hända varje gång men mer kontinuerligt ska det bli har jag lovat mig själv.
Här har jag bett en träningskompis filma oss under en omgång följsamhet och en omgång fritt följ. Vårt fokus i de bägge momenten är för tillfället att motarbeta Frosts trängande av mig (att han trycker sig mot mig när vi går) och, då jag har uppmärksammat att han på senare tid tidvis har börjat ploga (falla ut med rumpan under gång), att jobba parallellt.
Under filmen tycker jag att han jobbar mycket fint med båda dessa bitar, däremot uppmärksammar jag flera andra grejer jag vill jobba med:
- Under följsamheten går jag väldigt stelt med armarna. Jag måste tänka på att röra dem mer naturligt.
- Vi behöver träna mer med publik, både kameramannen (som Frost inte kände sen tidigare och inte fick hälsa på förrän efter träningen) och den träningskompis som kom och tittade på det fria följet tar Frosts uppmärksamhet. Även de ekipage som tränar längre bort på plan får honom att tappa fokus. Detta kommer jag däremot inte att göra något mer aktivt åt än det ni kan se på filmen (när jag backar) då jag har upptäckt att han har svårare för träningen överlag när det är mörkt ute och han inte har lika bra uppsyn över sin omgivning.
- När jag går med belöning i hand söker Frost väldigt gärna min hand. För att jobba bort stressen över belöningen och bygga upp hans uthållighet och träningsfokus ska jag därför enbart köra kortare övningar (men med hög precision) med godis i hand till att börja med och successivt öka hans uthållighet, fokus och störningskänslighet.
Nog tjatat - så här såg det ut;
2018,
Dobermann,
Film,
Grumium Frost,
Kennel Grumium,
Lydnad,
Träning,
Utomhus,
Kommentera