grumiumfrost.blogg.se

Som jag skrev i förra inlägget har mina ambitioner hela tiden varit att träna med Frost, mer än bara vardagsträning. Men då detta är min första egna hund visste jag inte riktigt vad det innebar (och är kanske inte riktigt där ännu heller) att tävla med hund.Trots att jag är uppvuxen med hundar har vi inte varit en tävlande familj... i alla fall inte när det kommer till hund (vi har simmat mycket, massvis, alltid)... utan vår kära Cayenne (Green Pond's Cocky Cayenne), en fawnfärgad Briard-tik, var vår älskade familjehund! <3 Innan Cayenne fanns till hade vi fått ha mina kusiners Alaskan Malamute-hane Tanok på foder under en tid, allas vår älskade Snuffe var suverän och liksom oldefar i gänget. Därpå följde då Cayenne och mina kusiners Nox (dobermann), Eminak (Alaskan Malamute), Aslan (Rhodesian Ridgeback), Karlsson (Flatcoated Retriever), Mako (dobermann) och så nu då Frost! Cayenne är trots allt den hund jag har vuxit upp med och, trots att all träning för henne och mig skedde helt utan någon specialist-kunskap eller något speciellt mål så hade vi ändå KUL!! :D Och det är där mina ambitioner började - jag ville ha en egen hund, som jag kunde ha kul med via träning. Jag läste på och såg filmer och ställde frågor och blev (såklart) impad av de fina ekipage man stötte på (och då menar jag framförallt via youtube ;) ). Jag ville och SKULLE få samma fina kontakt med min hund! Oavsett om vi aldrig ställde upp i en tävling så skulle vi jobba och träna mot elitlydnad. Med en så stor brukshund som dobermann ändå är är det, i mina ögon, ens förbannade skyldighet att träna lydnad med sin hund och ha mycket god pli på den. Både för att en brukshund är avlad för att arbeta, mår bra av det, men också för att den ska fungera på ett bra sätt med andra, djur som människor.

Därför måste jag säga att jag blev själaglad när vi började vår valpkurs! ^_^ Frost, yngst på kursen (tror jag), var i sitt esse. Han fattade galoppen på nästan varje övning direkt. Så fort vi kom till appellplanen var han beredd; Matte, vad ska vi göra idag?!? Kom igen, vi har inte tid att lyssna på tränaren, vi ska köra NU!!. (Tålamod - not his thing!! :P ) Vi hade också turen att få Agneta Eeá Ring som tränare och vi har, påhejade, fortsatt med både fortsättningskurs och nu även tävlingslydnad för henne. Frosts fantastiska respons på träningen har fått mig att drömma om att börja tävla och vi har faktiskt redan varit på en utställning (som ska få ett helt eget inlägg lite senare ;) ). Våra ambitioner har höjts och kanske, bara kanske, kan vi testa på lite av det mesta - lydnad (en självklarhet), bruks - sök, spår, skydd, rapport... bear with me med terminologin alla veteraner, jag är en riktig newbie och håller fortfarande på att lära mig om vad allt heter, vad det innebär och hur man navigerar sig genom den djungel av förkortningar som hundtävlande innebär!